Enligt något som nästan börjat bli en tradition var jag igår på julbord på Gunnebo Slott tillsammans med två fina fotografkollegor – nämligen Carolin och Linda.
När man jobbar som frilansare blir det ibland lite ensamt. Man har ingen chef som bjuder en på julbord och inga kollegor att äta tillsammans med. Därför har vi sedan förra året tagit tag i saken själva och helt enkelt bjudit oss själva på julbord.
I år bokade vi bord på Gunnebo Slott (Kaffehuset), där man för övrigt även serverar en alldeles fantastisk lunchbuffé under resten av året. Och vi blev inte besvikna.
Köket i Kaffehuset har, under ledning av köksmästare Patric Sewerin, ganska nyligen fått utmärkelsen högsta nivån på KRAV-certifiering, vilket innebär att man serverar över 90 % KRAV-godkända och ekologiska råvaror. Ganska fantastiskt. Och något som imponerar mycket på mig (insider info som jag fick när jag gjorde ett reportage där i våras) är hur trädgårdsmästare och köksmästare jobbar tätt ihop i planeringen av grödorna, och använder så mycket som möjligt av de egenproducerade råvarorna i det egna köket. Även om de förstås inte räcker på långa vägar till de ca. 50 000 matgäster man har per år.
Men nu ska jag berätta om julbordet!
Vid bordet fick vi först njuta av en härlig äppelglögg smaksatt med timjan. Underbar smakbrytning och inte för söt. Sedan fick vi personlig guidning av maten av självaste köksmästaren, och vi började såklart med sillen.
Det bjöds på genialiska smaksättningar som rönnbär- och äppelsill, rostad vitlök- och enbärssill, bronsfänkål- och citronsill, pumpapestosill och vörtbrödssill. Ja, ni hör ju. Jag som älskar sill hade klarat mig bra på enbart sill och det fantastiska ekologiska brödet som bakas i det egna köket. Min personliga favorit var rönnbär- och äppelsillen.
Något som imponerade mycket på oss var vilken fantastisk service Linda fick. Hon har nämligen en liten 3-månaders bebis som inte riktigt tål mjölkprotein, och Linda blev verkligen specialbehandlad med fint upplagd mat där ostar och gräddiga såser tagits bort.
Maten serverades förstås på slottets egna vackra porslin och när vi hade njutit färdigt av sillarna, allt det kallskurna och det varma fortsatte vi som ivriga barn in i rummet där gottebuffén dukats upp.
Vi kunde inte slita ögonen från den underbart söta lilla byn som man byggt upp av pepparkakshus och jag kunde definitivt inte sluta äta av kanelkolan. Och även här fick Linda fin specialbehandling med sin egen lilla dessertbuffé serverad på vacker skifferplatta. Mums – vilken underbar avslutning på ett härligt julbord!
Och även om det här var ett gott försök att beskriva härligheten, så måste man helt enkelt komma hit själv för att insupa atmosfären och smaka själv för att riktigt förstå hur bra det är. Men glöm inte att boka bord!
—
Nu lämnar jag kvickt datorn för Luciafirande på Egons dagis och önskar er alla en fortsatt fin Lucia.
Har du förresten ätit något julbord ännu eller väntar du till julhelgen?
show hide 11 comments